söndag 18 maj 2008

Blogguppgift E: The Elements of Journalism


The role of the press, then, in this new age is to answer the question ”Where is the good stuff?”[…] For truth to prevail, journalists must make clear to whom they owe their first loyalty.

Citatet ovan är hämtat ur ”The Elements of Journalism – What Newspeople Should Know and the Public Should Expect” av Bill Kovach och Tom Rosenstiel. Boken blev till som ett resultat av arbete i nätverket ”The Committee of Concerned Journalists” där några av USA:s mest inflytelserika journalister gemensamt funderar över vad som egentligen kännetecknar god journalistik.
Bland annat har de formulerat tio grundläggande principer som kännetecknar viktig journalistik och som ska kunna fungera som ett rättesnöre i den journalistiska vardagen.
1. Journalism´s first obligation is to the truth.
2. Its first loyalty is to citizens.
3. Its essence is a discipline of verification
4. Its practitioners must maintain an independence from those they cover
5. It must serve as an independent monitor of power.
6. It must provide a forum for public criticism and compromise
7. It must strive to make the significant interesting and relevant.
8. It must keep the news comprehensive and in proportion
9. Its practitioners have an obligation to exercise their personal conscience
10. Citizens, too, have rights and responsibilities when it comes to the news.

I ditt femte och sista blogginlägg på kursen vill jag att du reflekterar just kring journalistikens uppdrag. Från vem eller vilka kommer uppdraget? Vilka hot finns mot att uppdraget ska kunna utföras? Ser du att resonemangen i ”The Elements of Journalism” har någon koppling till Nick Davies och Gunnar Nygrens tankar kring journalistikens ”förfall”?
Relatera gärna till dina egna tankar och erfarenheter, men jag vill att det i ditt inlägg ska märkas att du har läst boken och att du ”hämtar näring” utifrån läsningen.

måndag 28 april 2008

Blogguppgift D: Journalistik i kris?


”Journalistyrket är på glid. Vi upplever journalistikens de-professionalisering”

Orden kommer från Gunnar Nygren, tidigare lärare och forskare på JMK (Journalisthögskolan) i Stockholm, numera verksam på Södertörns Högskola. I radioprogrammet ”Publicerat” i P1, beskrev han för en tid sedan (16/2-08) hur journalisterna har blivit fjättrade vid datorn och inte längre kommer ut i verkligheten. De hittar inga egna nyheter utan återanvänder och arbetar om andras material.
Den brittiske journalisten Nick Davies har nyligen kommit ut med boken ”Flat Earth News”, där han för fram liknande tankegångar utifrån undersökningar i England. Han pekar på undersökningar som visar att 80 procent av innehållet i brittiska kvalitetstidningar kommer från nyhets- eller pr-byråer.
– Journalistiken är inte död, men svårt sjuk, sa Nick Davies i en intervju i ”Publicerat” några veckor (1/3-08) efter inslaget med Gunnar Nygren.
Både Nygren och Davies ser en förklaring i att tidningar tas över av allt större mediekonglomerat, som är mer intresserade av ekonomisk vinst än publicistik och god journalistik.
I din fjärde blogguppgift vill jag att du lyssnar på de båda programmen med Nick Davies och Gunnar Nygren. Du hittar dem via ”Publicerats” podradiosida, där du kan ladda hem filerna eller lyssna direkt:
http://www.sr.se/podradio/xml/p1_publicerat.xml
Vad tänker du när du hör beskrivningarna av journalistiken idag? Är det verkligen så illa? Går det att peka på någon ansvarig? Och går det att göra något åt problemen - i så fall vad?

torsdag 27 mars 2008

Blogguppgift C: Journalistik som tar plats


Flera av er har reagerat på att det är så svårt att hålla sig till det begränsade utrymmet när ni skriver era artiklar och uppgifter. Det är en känsla som ni delar med många journalister. En del väljer därför att presentera resultatet av sitt journalistiska arbete i ett lite rymligare format: som bok. I början av terminen fick du i kursguiden en lista med ett antal journalistiska böcker inom olika ämnen.

I ditt tredje blogginlägg ska du utgå från en av böckerna i listan (eller så många som du har läst!). Skriv en recension där du har dina övriga kurskamrater som målgrupp. Låt inte referatet av själva innehållet ta för stor plats utan fokusera också på hur du tycker att författaren/reportern hanterar den journalistiska formen. Vad kan man säga om det skönlitterära kontra det dokumentära sättet att uttrycka sig på? Hur ska dessa böcker benämnas: litterär journalistik eller journalistisk litteratur? Fördelar/nackdelar med journalistik i den här formen? Kan man ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Är det något särskilt du uppskattar, eller vill ifrågasätta?

”New journalism” är ett begrepp som i bland används för att beskriva den här typen av journalistik – läs gärna mer om begreppet. Följande artikel av Jan Gradvall i Sydsvenska Dagbladet tror jag kan vara intressant:
http://sydsvenskan.se/kultur/article135886.ece

Även Anders Sundelins essä i DN tar upp New Journalism – och ifrågasätter om den är så ny …
http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=690909

tisdag 19 februari 2008

Blogguppgift B: Pressetik och murvelmoral


I tisdags (19/2) kunde man i en artikel i Medievärlden läsa att Hänt Extra och Ulricehamns Tidning klandras av Pressens Opinionsnämnd (PON) för oetiska publiceringar.
I Sverige är det stor skillnad på hur granskningen av pressen respektive etermedierna går till. Radio och TV efterhandsgranskas av statliga Granskningsnämnden för TV och Radio som utifrån bolagens sändningsavtal och Radio- och TV-lagen avgör om medierna följer det uppsatta regelverket.
Pressen däremot granskar ”sig själv”. Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd är inrättade av den egna branschen för att hålla rent i eget bo och fungerar som en ”hedersdomstol”, utan juridiska sanktionsmöjligheter. Däremot har branschens aktörer förbundit sig att följa Spelreglerna för press, tv och radio, samt att även rätta sig efter de beslut som PO och PON fattar, vilket bland annat innebär att en tidning som klandras ska publicera PON:s utlåtande.

I ditt andra blogginlägg ska du fundera kring mediernas spelregler och deras tillämpning. Du hittar dem på PO:s hemsida. Bestäm dig för en eller ett par regler som du tycker är extra viktiga av någon anledning. Förklara varför! Om du tycker att spelreglerna har missat någon viktig etisk punkt får du gärna tycka om det också.
Dessutom vill jag att du kikar igenom några av de ärenden som PON har behandlat – du hittar även dem på PO:s hemsida.
Ta gärna upp något ärende du hittar och reflektera kring om du tycker att opinionsnämndens bedömning är korrekt – har exempelvis rätt nivå av klander använts? (PON kan besluta om tre grader av klander mot tidningen: Att den har åsidosatt, brutit eller grovt brutit mot god publicistisk sed).
Med andra ord: Sätt på de pressetiska glasögonen, försök sätta dig in i såväl anmälarens som tidningens situation och dela med dig av vad du kommer fram till!

Här följer ytterligare några länkar som inspiration inför den här uppgiften:
Bloggar om pressetik

onsdag 6 februari 2008

Blogguppgift A: Nyhetsvärdera mera!

Den här veckan har den viktigaste utrikesnyheten varit demokraternas presidentvalskampanj i USA. Den bilden får man i alla fall oavsett om man läser de stora svenska dagstidningarna, brittiska ”The Times”, indiska ”The Times of India”, eller australiska ”The Australian”. Kampen mellan Hillary Clinton och Barack Obama tycks vara det mest angelägna för oss att följa, oavsett var i världen vi befinner oss.
I Sverige har medierna under veckan rapporterat om storbranden i Swedbanks lokaler på Stora Essingen i Stockholm, den nya sexgradiga betygsskalan som ska införas enligt utbildningsminister Jan Björklund och att alltfler barn känner sig stressade och oroade på grund av konflikter i familjen.
Vad är det som gör att just dessa nyheter betraktas som viktiga för oss? Hur sker prioriteringen? Nyhetsvärdering är ett spännande och mångfacetterat område som handlar om både urvalet av händelser som ska bli nyheter, och hur nyheterna sedan presenteras.

Din första blogguppgift går ut på att under den kommanden veckan (vecka 7) välja minst två händelser ur nyhetsfloden och reflektera kring varför just de har publicerats som nyheter. Du väljer själv vilka medier du hämtar dina exempel från. När du skriver ditt inlägg är det viktigt att du inte bara ”tycker” om nyheterna utan hänvisar till den etablerade kunskap och de teorier om nyhetsvärdering som du kanske har tillgodogjort dig under tidigare mediestudier, eller som du får möjlighet att fördjupa dig i nu. Hvitfelt samt Galtung är ett par forskare som har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld.
Som inspiration kan du även kolla följande länk som leder till en artikel av GP-reportern och läroboksförfattaren Kenth Andréasson. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252
Om du ytterligare vill fördjupa dig i nyhetsvärderingens labyrint kan du hitta några publicerade uppsatser inom området via följande länk:
http://www.uppsatser.se/om/Nyhetsvärdering/

torsdag 10 januari 2008

Journalistiska utmaningar för 2008

Ett nytt år har sett dagens ljus och därmed en rad utmaningar för journalistiken.

Mediekritikern, tidigare chefredaktören och numera gästprofessorn Torbjörn von Krogh skickar i tidningen "Medievärlden" en allmän uppmaning att publicera fler rättelser. Han tror att det är en grundförutsättning för att förtroendet för journalistiken ska upprätthållas, och hävdar att rättelserna bara är en droppe i havet av faktafel. Bland annat refererar Torbjörn von Krogh till en amerikans studie.

"Scott R Maier vid University of Oregon har studerat 3600 artiklar i tio amerikanska dagstidningar (vilket Medievärlden tidigare uppmärksammat på webben). Han och hans studenter kontaktade en namngiven primärkälla för var och en av artiklarna. 2500 (69 procent) svarade och kunde identifiera 2615 faktafel i 1220 artiklar (ungefär varannan artikel). " (Medievärlden,
januari 2008)


Förtroendet för journalistkåren blir med all sannolikhet ett ämne för studenterna på vårens kurs i journalistik vid Karlstads universitet. I kursen ingår bland annat att de 50 studenterna ska blogga om journalistisk etik, nyhetsvärdering och andra utmaningar för journalistiken i Sverige och internationellt. Länkarna till deras bloggar finns på den här sidan. Kommentera gärna deras inlägg och ge oss input till hur en universitetskurs i journalistik ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för blivande journalister att utföra ett förtroendeingivande arbete av hög kvalitet.